Nio strategier som ska bidra till att göra Skåne till Europas mest innovativa region 2020:
1. Utveckla ledarskapet i innovationssystemet
2. Utveckla kunskapen om innovation hos alla aktörer i Skåne
3. Vidga synen på vad innovation är för något – inkludera fler!
4. Effektivisera stödstrukturen för innovation
5. Identifiera och utveckla nya områden för innovation
6. Utveckla det internationella samarbetet
7. Forma och stödja nya kreativa och innovativa miljöer
8. Stärka innovationskraften i befintligt näringsliv/offentlig verksamhet
9. Stärka innovationskraften i hela Skåne
Strategierna har tagits fram efter ett gediget bakgrundsarbete, se tidigare blogginlägg från början av februari 2011
onsdag 23 februari 2011
tisdag 22 februari 2011
Sverige som innovationsnation
Skånes innovationsarbete pågår givetvis inte i ett vakuum. Både på nationell och internationell nivå pågår ett intensivt arbete för att utveckla innovationsarbetet samt ta fram olika modeller för hur man får mer ut av alla de forsknings- och utvecklingspengar som satsas i nya produkter och tjänster varje år.
Vinnova samt Kungliga IngenjörsVetenskapsAkademien (IVA) har publicerat skriften "Research and Innovation in Sweden - an international comparison" som en bra utgångspunkt om man vill lära sig grunderna om varför vi idag är så fokuserade på innovationer och innovationsförmåga.
Här följer rapportens sammanfattning:
On the issue of combined research, development and innovation investments, Sweden is one of the countries investing the most in relation to the country’s total resources. The absolute majority of Swedish investments are, however, financed by the private sector. It is also worth noting that R&D activity in Sweden is dominated by a handful of multinational corporations. Since 2001, however, R&D investment has declined as a percentage of GNP, in both public funding and in certain leading sectors of industry.
Sweden’s total public investment in R&D is small compared to other countries. Also, unlike in many other countries, Sweden lacks tax incentives for R&D activity to supplement direct R&D subsidies.
The nature of Swedish research financing has also changed and there is now a greater emphasis on the competitive aspect. Universities and other institutions of higher education are now forced to seek more external funding, both nationally and internationally. This means that they must maintain and develop their appeal and competitiveness through more clearly-defined profiling. Interest and investment in strong research and innovation environments has also increased.
The institute sector, which in other countries accounts for a considerable portion of more close-to-market research, is a small sector in Sweden. Institutes linked to specific industries are, however, currently undergoing a process of restructuring which may improve the Swedish institute sector’s international competitiveness and thus support industry. Competence resources in Sweden have been gradually increasing. The number of highly educated people has increased and, in an international comparison, Sweden is currently in a relatively strong position. Also, a relatively large number of Swedish researchers are young.
In an international comparison, a relatively large percentage of businesses in Sweden are involved in innovation activities. Sweden is also strong in generating innovation through collaboration. Although this percentage has increased over time, the existing statistics indicate that exchange between those conducting research within the business world and in academia is not as extensive as in many other countries. The level of corporate research funding at Swedish universities is low in an international comparison and instances of shared positions is limited.
There should be strong potential for increased exchange because most of the companies conducting R&D are located close to universities. In general the scientific quality of Swedish research is high and Swedish researchers are productive. The results are particularly strong in life sciences, and in particular in biomedicine and clinical medicine.
The Swedish patents are, like R&D investment, owned by a handful of R&D intensive large corporations. Globally, we are seeing a strong increase in patent applications within IT and telecoms, although Sweden is experiencing a downward trend in this field which may be a sign that competitiveness has declined within one of Sweden’s most important areas.
One important factor for the renewal of industry is the emergence of new enterprises, although the data available on new enterprise is somewhat ambiguous. On the one hand, Sweden ranks among the countries with a relatively low and declining number of individuals that have started or intend to start a business. On the other hand, there is a trend in Sweden towards an increase in the number of new enterprises. We should also add that access to venture capital in Sweden, which is often considered a critical factor for new enterprise, is relatively good compared to other countries. Most of this investment is, however, only forthcoming in the later stages.
Rapporten pekar också ut två viktiga utmaningar för de länder och regioner som vill tävla i det globala innovationsracet:
Vinnova samt Kungliga IngenjörsVetenskapsAkademien (IVA) har publicerat skriften "Research and Innovation in Sweden - an international comparison" som en bra utgångspunkt om man vill lära sig grunderna om varför vi idag är så fokuserade på innovationer och innovationsförmåga.
Här följer rapportens sammanfattning:
On the issue of combined research, development and innovation investments, Sweden is one of the countries investing the most in relation to the country’s total resources. The absolute majority of Swedish investments are, however, financed by the private sector. It is also worth noting that R&D activity in Sweden is dominated by a handful of multinational corporations. Since 2001, however, R&D investment has declined as a percentage of GNP, in both public funding and in certain leading sectors of industry.
Sweden’s total public investment in R&D is small compared to other countries. Also, unlike in many other countries, Sweden lacks tax incentives for R&D activity to supplement direct R&D subsidies.
The nature of Swedish research financing has also changed and there is now a greater emphasis on the competitive aspect. Universities and other institutions of higher education are now forced to seek more external funding, both nationally and internationally. This means that they must maintain and develop their appeal and competitiveness through more clearly-defined profiling. Interest and investment in strong research and innovation environments has also increased.
The institute sector, which in other countries accounts for a considerable portion of more close-to-market research, is a small sector in Sweden. Institutes linked to specific industries are, however, currently undergoing a process of restructuring which may improve the Swedish institute sector’s international competitiveness and thus support industry. Competence resources in Sweden have been gradually increasing. The number of highly educated people has increased and, in an international comparison, Sweden is currently in a relatively strong position. Also, a relatively large number of Swedish researchers are young.
In an international comparison, a relatively large percentage of businesses in Sweden are involved in innovation activities. Sweden is also strong in generating innovation through collaboration. Although this percentage has increased over time, the existing statistics indicate that exchange between those conducting research within the business world and in academia is not as extensive as in many other countries. The level of corporate research funding at Swedish universities is low in an international comparison and instances of shared positions is limited.
There should be strong potential for increased exchange because most of the companies conducting R&D are located close to universities. In general the scientific quality of Swedish research is high and Swedish researchers are productive. The results are particularly strong in life sciences, and in particular in biomedicine and clinical medicine.
The Swedish patents are, like R&D investment, owned by a handful of R&D intensive large corporations. Globally, we are seeing a strong increase in patent applications within IT and telecoms, although Sweden is experiencing a downward trend in this field which may be a sign that competitiveness has declined within one of Sweden’s most important areas.
One important factor for the renewal of industry is the emergence of new enterprises, although the data available on new enterprise is somewhat ambiguous. On the one hand, Sweden ranks among the countries with a relatively low and declining number of individuals that have started or intend to start a business. On the other hand, there is a trend in Sweden towards an increase in the number of new enterprises. We should also add that access to venture capital in Sweden, which is often considered a critical factor for new enterprise, is relatively good compared to other countries. Most of this investment is, however, only forthcoming in the later stages.
Rapporten pekar också ut två viktiga utmaningar för de länder och regioner som vill tävla i det globala innovationsracet:
- Globalisation's challenges
- R&D and innovation for sustainable growth
torsdag 17 februari 2011
Se åsikter om Skånes innovationsarbete
Första steget i arbetet, en förstudie för att få en tydligare bild av innovationssystemet samt vilka behov det finns av utveckling, är nu genomfört (rapporten kan laddas hem här). Arbetet inbegriper också en internationell Peer Review (typ jämförelse) och med detta som underlag ska en handlingsplan tas fram (kan laddas hem här). Delarna blir viktiga grundelement i den kommande innovationsstrategin.Slutkonferensen i Peer Review-arbetet filmades. Se klippet på Youtube
fredag 11 februari 2011
Hur blir Skåne innovationsrik(are)?
Den regionala innovationskraften är svår att mäta. Det gör att det är svårt att säga huruvida Skåne är en mer innovativ region än andra regioner. Vad gäller internationella mätningar, t ex European Innovation Scoreboard Index, så ligger Sverige högt på listorna, med Stockholm och Skåne i topp, vad gäller förmåga att satsa på kunskapsuppbyggnad för innovation.
Men trots stora investeringar i forskning och utveckling är Sverige generellt sett dåligt på att få lönsamma innovationer i jämförelse med övriga länder.
Förutsättningarna för att skapa innovation är dock goda i regionen. Här finns ett antal starka forsknings- och utbildningsaktörer såsom Lunds Universitet, Malmö Högskola, Högskolan i Kristianstad och Sveriges Lantbruks Universitet i Alnarp, ett diversifierat näringsliv där områden som livsmedel, life science och ICT utgör styrkeområden, och slutligen politiker som driver innovationsfrågorna aktivt i regionen. Entreprenörsandan är god men kan stärkas ytterligare.
Tillväxten i regionen de senaste åren har gett bra förutsättningar för företagande och investeringar och det finns ett väl utvecklat innovationsklimat och en innovationsstödstruktur bestående av en mängd aktörer som har till uppdrag att stärka allt från idéutveckling till tillväxt av företag. Det finns också en stor, om än fortfarande till stora delar outnyttjad potential, i samarbetet mellan aktörerna i Öresundsregionen.
Ett omfattande förstudiearbete har därför inletts för att staka ut vägen för ett långsiktigt arbete med att utveckla det regionala innovationssystemet och stärka innovationskraften i Skåne. Funktionsanalysen, som ni hittar här, är en del av en självvärdering för att få en tydligare bild av dagens innovationssystem samt vilka behov det finns av utveckling.
I detta arbte har även en nulägesanalys och en handlingsplan sammanställts (som ni kan ladda hem nedan).
Utifrån detta samlade underlag har en internationell granskning (Peer Review) genomförts. Denna Peer Review kommer att finnas som separat blogginlägg.
Ladda hem
* Skånsk innovationskraft – handlingsplan för ett mer innovativt Skåne
* Skånes Innovationskraft – en nulägesanalys
Men trots stora investeringar i forskning och utveckling är Sverige generellt sett dåligt på att få lönsamma innovationer i jämförelse med övriga länder.
Förutsättningarna för att skapa innovation är dock goda i regionen. Här finns ett antal starka forsknings- och utbildningsaktörer såsom Lunds Universitet, Malmö Högskola, Högskolan i Kristianstad och Sveriges Lantbruks Universitet i Alnarp, ett diversifierat näringsliv där områden som livsmedel, life science och ICT utgör styrkeområden, och slutligen politiker som driver innovationsfrågorna aktivt i regionen. Entreprenörsandan är god men kan stärkas ytterligare.
Tillväxten i regionen de senaste åren har gett bra förutsättningar för företagande och investeringar och det finns ett väl utvecklat innovationsklimat och en innovationsstödstruktur bestående av en mängd aktörer som har till uppdrag att stärka allt från idéutveckling till tillväxt av företag. Det finns också en stor, om än fortfarande till stora delar outnyttjad potential, i samarbetet mellan aktörerna i Öresundsregionen.
Ett omfattande förstudiearbete har därför inletts för att staka ut vägen för ett långsiktigt arbete med att utveckla det regionala innovationssystemet och stärka innovationskraften i Skåne. Funktionsanalysen, som ni hittar här, är en del av en självvärdering för att få en tydligare bild av dagens innovationssystem samt vilka behov det finns av utveckling.
I detta arbte har även en nulägesanalys och en handlingsplan sammanställts (som ni kan ladda hem nedan).
Utifrån detta samlade underlag har en internationell granskning (Peer Review) genomförts. Denna Peer Review kommer att finnas som separat blogginlägg.
Ladda hem
* Skånsk innovationskraft – handlingsplan för ett mer innovativt Skåne
* Skånes Innovationskraft – en nulägesanalys
torsdag 10 februari 2011
Detta är Soundingboarden
Bild från Soundingboardens möte 9 februari.Från vänster och medurs; Maria Lindblom, Pontus Lindberg, Mikael Edelstam, Hans Henecke, Anders Norman, Lennart Svensson, Pia Kinhult Foto: Petter Söderström
För att arbetet med innovationer och en innovationsstrategi för Skåne ska kvalitetssäkras och få bred förankring i klusterorganisationerna och inom akademin i Skåne har en Sounding board (typ referensgrupp) bildats.
Soundingboarden består av representanter från både offentliga aktörer och företag.
Ordförande är Pontus Lindberg (m), ordförande Regionala Tillväxtnämnden och därmed högste ansvarige politiker i Skåne för tillväxtarbetet.
Aktörer från offentlig sektor
Hans Henecke, Näringslivschef, Region Skåne
Eva Engquist, Vice rektor, Malmö Högskola
Ashkan Pouya, Innovationsdirektör vid Lunds universitet
Jonas Gallon, Vice VD samt regionansvarig Syd, Innovationsbron
Anders Norman, VD, Almi Företagspartner Skåne
Sven-Gunnar Edlund, handläggare avdelningen Policy och system/ Göran Andersson, handläggare samma avdelning, Vinnova
Stefan Larsson, chef programkontoret Skåne-Blekinge, Tillväxtverket
Aktörer från näringslivet/Skånska kluster
Mikael Aru, vd Procordia (Livsmedelsakademin)
Joakim Nelson, Head of Industry Collaboration & Asset management, Sony Ericsson (Mobile Heights)
Mikael Edelstam, vd Miljöstrategi AB (Sustainable Buisiness Hub)
Sterner de la Mau, vd Scandvision Communication (Media Evolution)
Lars Kristensson, Region Skåne (sjukvården)
Företagsrepresentant Packbridge
Företagsrepresentant Training Regions
tisdag 8 februari 2011
Skånes regionala innovationssystem – en sammanfattning
Det övergripande målet för ett regionalt innovationssystem är att utveckla, sprida och använda innovationer inom olika branscher, kluster och kompetensområden (och på så vis skapa tillväxt).
Ett regionalt innovationssystem är således summan av dess olika delar – från forsknings- och utbildningsaktörer över aktörer som stödjer finansiering, företagsrådgivning etc. till företagen själva och deras nätverk (underleverantörer, konsulter, samarbetspartners etc).
Syftet med den funktionsanalys som Region Skåne genomfört har varit att öka förståelsen för systemets förmågor och funktioner. Analysen har framförallt fokuserat på ”intermediärerna”, det vill säga aktörer som på olika sätt främjar tillväxt och utvecklingen av nya innovationer i regionen. Målet har varit att ta ett helhetsgrepp på regionens innovationssystem samt ge en fördjupad beskrivning av kompetensområdena Food (livsmedelssektorn) och Rörlig bild.
Funktionsanalysen bygger på en omfattande intervjustudie med aktörer, som på olika sätt representerar och utgör det regionala innovationssystemet. Analysen är från mars 2009.
* Ladda hem en kort sammanfattning (pdf, tre sidor)
* Ladda hem hela rapporten (68 sidor pdf)
Ett regionalt innovationssystem är således summan av dess olika delar – från forsknings- och utbildningsaktörer över aktörer som stödjer finansiering, företagsrådgivning etc. till företagen själva och deras nätverk (underleverantörer, konsulter, samarbetspartners etc).
Syftet med den funktionsanalys som Region Skåne genomfört har varit att öka förståelsen för systemets förmågor och funktioner. Analysen har framförallt fokuserat på ”intermediärerna”, det vill säga aktörer som på olika sätt främjar tillväxt och utvecklingen av nya innovationer i regionen. Målet har varit att ta ett helhetsgrepp på regionens innovationssystem samt ge en fördjupad beskrivning av kompetensområdena Food (livsmedelssektorn) och Rörlig bild.
Funktionsanalysen bygger på en omfattande intervjustudie med aktörer, som på olika sätt representerar och utgör det regionala innovationssystemet. Analysen är från mars 2009.
* Ladda hem en kort sammanfattning (pdf, tre sidor)
* Ladda hem hela rapporten (68 sidor pdf)
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)